Jag är sjuk så det heter duga.
Började känna av det i fredagskväll men igår när jag vaknade upp så va det som att någon hade parkerat en lastbil men 20 ton snor i min hjärna...
Jag har feber så jag tar panodil för att jag ska orka sitta upp utan att mitt huvud ska sprängas.
Gösta är världens bästa son. Han tar hand om mej, ser till att jag tar det lugnt, tar min panodil o nässpray. O sen klappar han mej o säger att jag kan vila o ta det lugnt. Han är go min pojk.
Nu ska jag försöka ta på mej lite kläder. Kl är ju faktiskt 12 o då är det väl dax att ha nåt annat på sej än den tshirten man sov i.
Mitt mål är att ta på en tshirt som jag inte har sovit i o mysbyxor. Skönt att jag inte har så stora visioner just nu om dagen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar