Om mig

Mitt foto
Jag har ett stort hjärta och vill alla väl.....

torsdag 8 april 2010

Jaha

Jag har börjat förstå varför jag mår som jag gör. Om jag tänker efter riktigt ordentligt så har det med att göra att jag är alldeles för mycket runt kvinnor.
Jag äter minipiller pga att jag får oförklarliga smärtor när jag inte använder dom (måste beställa nya).
Men detta hindrar inte min kropp från att ta in alla humör svängningar runt omkring mej. Min kropp är nästan lika omtänksam som jag är o låter sej därför påverkas. Tack kroppen för att du synkar dej med andra.....

Men vad gör det om hundra år när jag ändå ligger i graven.
Sen måste jag erkänna att jag tycker det är jobbigt att fylla år.
Det blir liksom ett konstaterande varenda år att jaha då är jag ett år äldre o vad har jag gjort med mitt liv.
Då skulle endel såna tråkiga positiva människor säga att men du har ju en underbar son. O ja det vet jag men vad mer??
En bil som tycker det är roligt att att kosta lite extra o ta pengar av mej som jag egentligen inte har.
Ett par höfter som inte vill bli mindre och för den delen gärna gör ont när jag går . Men vem behöver gå???
En cykel som har blivit snod.

Men jag får vända på det lite då. Jag har ju faktiskt en bil och körkort. Synd bara att min pappa har min bil nu så jag har den ca 1 dag på 2 veckor...
Ett par höfter som jag kan gå med så länge det inte är på ojämnt underlag... :)
Jag ska äntligen få mej en ny cykel. Jag ska visserligen stå för kostnaderna själv. Eller jag hoppas att jag ska få lite bidrag till cykeln.
O så självklart min underbara pöjk.

Träffade en mamma igår vars äldsta son är 5 dagar äldre än Emil o hon hade oxå en uppkäftig grabb. Han brukade oxå säga att du bestämmer inte över mej. Det kändes lite skönt att höra att jag inte är ensam med den trotsiga sonen.

Imorgon ska min skrutt åka till sin pappa o då blir det alltid lite tomt. Emil frågade mej förut idag vem som skulle ge mej frukost o tårta på sängen på lördag när han inte är hemma. Jag svarade att det blir jag själv som får göra det. Då tittade han på mej o sa att han kunde stanna hemma o göra det om jag ville.
Han är väldigt omtänksam måste jag säga. Jag svarade att det skulle han inte göra o att han får göra det på måndag när vi är lediga. Vi får väl se vad min skrutt hittar på.
Imorgon kommer det bli jobbigt att Emil åker. Jag vill inte. Men jag vet att han måste. Jag har aldrig fast jag har velat många gånger aldrig sagt att jag vill att han ska vara hemma. Det är minst lika viktigt för honom att träffa sin pappa som att träffa mej. Men det kommer vara tomt.
Det gör mej inget att han inte är hemma på min födelsedag men det kommer kännas lite konstigt. Jag är uppväxt med 3 syskon så vi har alltid varit några stycken på morgonen när man har fyllt år och i år är det första gången som jag kommer vara ensam, helt ensam.

Men det ska jag väl klara med eftersom jag ska jobba på lördag så är det inget man behöver komma ihåg ändå.
Fast om 25 år får jag min guldklocka på jobbet för då har jag jobbat inom "mitt" företag i 25 år. Alltid något att se fram emot.

Imorgon kommer det vara min sista dag som 26 år. Så det är väl bäst att somna nu så jag får uppleva den. Jag verkligen längtar.....

Ta hand om er

//Kram Hillevi

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar