Men känns det som en ny vecka?? Nix.
Det känns som att jag har gjort den här resan förut o att den inte kommer att ändra sej.
Jag tycker bara att det känns som att mitt liv består av att gå omkring i cirklar o det händer ingenting. Jag orkar inget o vill inget.
Så blev det ju inte sämre av att Emil va så dunderförkyld att vi blev hemma idag o inte kom utanför dessa dörrar.
Det är så frustrerande på ett sätt att veta om att jaha han är sjuk o det betyder att jag inte kommer utanför dörren. Ingen som kommer hem kl 5 o vi kan byta. 30 min på en promenad gör massor. Att få gå i regnet.
Men i morgon ska vi till jobbet o det blir en halv dag 8- 13 det kan vara bra för Emils förkylning.
Men jag känner ändå tom. Känner att jag inte har någon som jag riktigt kan beskriva för hur jag känner. O jag orkar inte lyft luren o ringa någon för det känns bara som att jag är i vägen. Jag vet inte vad jag vill med mittliv. Men jag känner att det liv jag har nu vill jag ändra på. Jag vet bara inte vad jag vill ändra på.
Det ända jag märker är att jag håller på att bli en riktigt citron. Sur o tråkig som måste ha mycket socker för att kunna bli glad.
Om jag hade haft en tråkig ekonomi just nu hade jag kunnat förstå hur jag känner men jag har ju inte det den här månaden.
Visst den kan väl alltid bli bättre men nu r den så bra som den kan vara o om 6 mån är den ännu bättre för då är bilen färdig betald.
Men jag känner inte riktigt att jag vet vem jag kan lite på. Är det för att jag inte kan lite på mej själv eller vad??? Det är mycket tankar som snurrar i mitt huvud just nu o det är så jävla jobbigt..
Jag har några vänner som jag känner att jag inte vet var jag har dom o det är inte en så rolig känsla. Jag vet liksom inte hur mycket jag törs att berätta utan att det kommer vidare till folks om inte behöver få redan på det får det.
Men jag ska väl fortsätta att fundera nu på saker som är alldeles för jobbigt att tänka på egentligen.
Det roliga jag ser fram emot nu är att på onsdag flyttar 1 kanin o 3 marsvin in. Jag ska vara djurvakt åt min gamla rektors familj.
Det ser jag verkligen fram emot. Jag saknar att ha husdjur så det här kommer avgöra om det kommer flytta in en kanin till oss redan nu i vår istället för i sommar.
Jag är lite rädd för att jag eller Emil ska få någon allergi men nu kommer vi ju märka det i så fall.
Nu ska jag krypa ner brevid min snoriga pöjk.
//Kram Hillevi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar